Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
Våga läsa – Bromsen är faktiskt inte
Reinfeldt har både rätt och fel om pensionärsskatten Nr 7
Pensionssystemet fram till nästa istid – var det tänkt
Jobbskatteavdragets eftersmak – är som avslaget öl….
Sagan - om riddarens försök att besegra de fyra drakarna
Pensionssänkningar 2011
* Risken för pensionsförluster
* Håkan Juholt - Svar på DN-artikel 30/3
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Risken för pensionsförluster

med aktiefonder är reell

- men det finns motmedel som kompenserar.

Aktieanalytikern Peter Malmqvist varnade i DN av den 14/2 för "att vanliga sparare kan förlora 50-60 % av pensionen" vid börsfall. Det är sant när det gäller premie- och tjänstepensioner - men inte när det gäller de statliga inkomst- och garantipensionerna som utbetalas av Försäkringskassan. De påverkades endast med -4% under det senaste 50 %-iga börsfallet.

Premie- och tjänstepensionens sammanlagda andel av totalpensionen,   för dem som står i begrepp att pensionera sig nu, varierar från 0 för de äldsta pensionärerna -  till c:a 33 % i de högre inkomstlägena. Effekten på totalpensionen blir därför inte så stor som anges i artikelrubriken. Om börsen sjunker med 50 % så minskas sålunda totalpensionen bara med max. -17 %. Men det är mycket nog. Malmqvists rekommendation för att undvika detta ar att redan tio år före pensionsuttaget växla ned riskerna för kursfall i dessa pensionsslag genom att successivt övergå till placeringar i obligationer istället för i aktier.

 

Det är just den metoden som kommer till användning när man placerar i genera-tionsfonder. Det avgörande för pensionens storlek är vad det hopsparade pensions-kapitalet är värt vid pensionstidens start.

 

Försiktighetsåtgärden  skulle enligt Malmqvist vidtas i första hand  för att undvika de kraftiga börsfallen -  de på över -20 %. Mindre börsfall kan man möjligen hantera. Nackdelen  med placeringar i obligationer är att avkastningen blir lägre just under de år när de årliga avsättningarna till pensionen är som störst. Förändringar i börsvärdena påverkar hela det egna pensionskapitalet - uppåt eller nedåt - då däremot obligationsräntan bara påverkar storleken på den  årliga räntan, som läggs till kapitalet. Aktierna ger sålunda möjligheter till stora vinster - men också till stora förluster. Frågan är om det finns något handlingsalternativ som gör att man skall våga ta risken att fortsätta att placera i aktier fram till pensionsåldern. Hur stor är egentligen risken för ett kraftigt börsfall?

 

Som framgår av tabellen nedan har vi haft 6 kraftiga börsfall de senaste 24 åren - d.v.s. genomsnittligt ett kraftigt börsfall vart 6:e år. Som framgår av tabellen har alla börsfallen återhämtats till 70 % inom 2 år.  Av OMX:s "historiska kurser" kan man få fram  börsens utveckling mellan olika tidpunkter - se hemsidan

http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser/?Instrument=SE0000337842

 

Det senaste börsfallets förlopp framgår av nedanstående diagram. Toppnoteringen inträffade den 16/7 2007 med 1 311:87.  Botten nåddes 20 månader senare den 24/3 2009 , då värdet fallit med 50,2% till  654:12. Nu - den 17/2 2011 - 23 månader senare - är börsen uppe i 1 110:69 - d.v.s. den ligger bara -15,4 % lägre än tidigare toppnotering. Diagrammet för tiden 1986-2011 har följande utseende:

????

 

 

Om oturen skulle vara framme - och börsen fallit kraftigt strax före pensioneringen - då skulle detta kunna repareras genom att man arbetade ytterligare 2 år. Det ger flera vinster - Dels ökar pensionen med 17,4 % eller med ungefär 0,7 % per extra arbetad månad - genom att pensionskapitalet ökar med 18,5 % på lönen under dessa två år samt att pensionskapitalet slås ut på 2 år kortare pensionstid. Den som fyllt 65 år får dessutom behålla mer av sina löneinkomster i egen ficka eftersom både grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs.

 

En person med en lön på 25 000 kronor i månaden som har fyllt 65 år får behålla ungefär 1 150 kronor mer i månaden än en person under 65, tack vare att grundavdraget är 10 900 kronor högre - d.v.s. ger 3 380 kr lägre skatt  och att jobbskatteavdraget sänker skatten med 10 380 kronor. På 24 månader betyder det   en vinst på 27 500 kr.

 

Till detta kommer skillnaden mellan lön och pension under 2 år. Det gör ytterligare  160 000 kr netto efter skatt eller sammanlagt c:a 190 000 kr extra för de två årens arbete. Detta gör ytterligare 4,4 % ökning av pensionen - d.v.s sammanlagt + 21,8 %. Även om börsen skulle ha fallit med 50 %  - d.v.s. med 17 % av totalpensionen - så skulle en förlängd arbetstid på två år kompensera detta. Om börsen under de två åren dessutom återhämtat sig så skulle den pensionär som valt denna linje få ett rejält pensionstillskott.

 

Malmqvist har rätt i att medborgarna bör lära sig hur pensionssystemet fungerar. Men i det ingår också att inse vikten av att välja rätt tidpunkt för sin pensionering och att förstå att det går att kompensera för eventuellt uppkomna bakslag i ekonomin. Därför är det möjligt för många att våga satsa på aktier ända fram till pensionen.

 

I bilaga 2 nedan återfinns Peter Malmqvists artikel

 

Berthel Nordström  

  

 

Bilaga 1

 

Frågan är hur ofta de stora börsfallen inträffar. Som framgår av tabellen nedan har Sverige haft 6 stora börsfall under åren 1983-2007  - d.v.s. under 24 år eller med genomsnittligt 6 års mellanrum.

De största kursfallen på Stockholmsbörsen 1983-2011

Period

Börsfall %

Längd mån.

Börsen efter

1 år

Börsen efter

2 år

1983-1984

-23  %

15 mån

+81 %

+118 %

1987

-28 %

3 mån

+47 %

+81 %

1989-92

-41 %

37 mån

?86 %

+100 %

1998

-39 %

3 mån

+ 42 %

+129 %

2000-01

-43 %

13 mån

+42 %

+73 %

2007-2011

-50 %

23 mån

+ 78 %

+85 %

Alla börsfallen har återhämtat sig till 70 % eller mer på 2 års sikt - i 3 fall har de uppnått tidigare toppnoteringar eller överstigit dem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 2

 

”Vanliga sparare kan förlora 50–60 procent av pensionen”

Oberoende finansanalytiker: Vanliga svenskar tar alldeles för stora risker i sitt pensionssparande. Nu måste politiker och arbetsgivare gripa in. Valfrihet har varit ett honnörsord under den snabba förändringen av det svenska pensionssystemet. Följden har blivit en extrem och farlig aktieexponering för vanliga svenska sparare. Många är oförberedda och om de har oturen att gå i pension i samband med en börskrasch riskerar de att förlora 50-60 procent av pensionskapitalet. Arbetsgivare och politiker måste nu begränsa risktagandet och utrusta pensionsspararna med en tvångströja inför pensioneringen. En nybliven pensionär bör inte ha mer än en fjärdedel av pensionskapitalet i aktierelaterade produkter, skriver Peter Malmqvist.

 

Vilket börsfall klarar en genomsnittlig pensionssparare utan att gripas av panik? Det borde arbetsgivare och politiker fråga sig efter de senaste tio årens snabba förändringar av det svenska pensionssystemet. Valfrihet har varit honnörsordet, men extrem aktieexponering har blivit effekten. Det syns i den svenska fondstatistiken.

 

Under den senaste börskrisen, från sommaren 2007 till november 2008, strömmade 45 miljarder kronor netto ur de svenskregistrerade aktiefonderna. Det var första gången sedan 90-talets bankkris som vi hade nettoutflöden. Rörligheten i dag är också mycket snabb. Tolv månader efter ovanstående kraftiga utförsäljningar slog insättningarna rekord. Då hade drygt 100 miljarder kronor netto strömmat in igen. Även på månadsbasis är kasten stora, som i maj 2010, under Greklandskrisen. På en månad forsade 26 miljarder kronor ur aktiefonderna, parallellt med att börsen föll sju procent. Två månader tidigare hade 15 miljarder strömmat in. Då steg börsen 8 procent. Normalt ligger nettoinsättningarna på ett par miljarder kronor.

 

PPM-systemet förklarar en del av rörligheten, men ännu viktigare är den ökade valfrihet som utvecklats inom det privata pensionssparandet. I stället för att placera i livbolag med professionell förvaltning och balanserad risk, väljer svenskar numera så kallade fondförsäkringar, vilket i praktiken medfört att pengarna placeras i aktiefonder. I början av 1990-talet utgjorde fondförsäkringarna ungefär en fjärdedel av livbolagens aktierelaterade tillgångar. I dag är andelen nästan hälften. Under 2010 började därtill det avtalsbundna området att övergå till fondförsäkringar, vilket medför att mycket stora löntagargrupper nu skall fatta placeringsbeslut.

 

Därtill reformerades AP-fondssystemet för tio år sedan. Effekten blev att den samlade aktieandelen i systemet ökade. Samtidigt kopplades utbetalningen av den statliga grundpensionen till AP-fondernas förvaltningsresultat. Av det skälet sänks nu den statliga grundpensionen, för andra året i rad, vilket är en effekt av fondernas svaga utveckling 2007 och 2008.

 

Vanliga svenskar är helt oförberedda på de placeringsval som måste göras. I min roll som rådgivare inom aktieområdet upplever jag en betydande uppgivenhet hos stora grupper sparare. Bara begreppet ”fond” är svårt att förstå, ännu svårare är att förstå skillnaderna i risk och avkastning för olika fonder. Visserligen har varje förändring av systemet föregåtts av massiva informationskampanjer. Där beskrivs emellertid valfriheten enbart som en rosaskimrande möjlighet till en bättre ålderdom, aldrig som en gigantisk risk att förlora stora delar av sitt pensionskapital.

 

 

 

Arbetsgivare och politiker måste visa större intresse för systemets risker. Ökad utbildning, ökad information om riskerna, liksom begränsningar i risktagandet måste införas. ”Pensionskunskap” måste införas som ett obligatoriskt ämne redan på gymnasiet. Utbildningen måste lyfta fram pensionens stora betydelse för den samlade livsinkomsten, liksom lära ut grunderna kring risk och avkastning för olika sparformer.

 

Även marknadsföringen måste regleras ytterligare. Riskerna i sparandet måste lyftas fram mycket tydligare. I dag marknadsförs ”spännande” sparalternativ med drömlika avkastningssiffror. Risken omnämns i en fotnot. Tyvärr är de specialiserade nyckeltal som används för att illustrera kursfallsrisker helt obegripliga för vanliga människor. Här behövs en mer lättbegriplig information.

 

Mitt förslag är att risk skall beskrivas som det största kursfallet under ett år som en sparprodukt råkat ut för under den senaste tioårsperioden. För exempelvis placeringar på Stockholmsbörsen skulle den siffran i dag bli minus 53 procent, att jämföra med exempelvis index för svenska statsobligationer, där det största kursfallet stannat på 1,6 procent. Det är denna maximala aktierisk som sparare riskerar att drabbas av om de har oturen att gå i pension det år börsen kraschar.

 

Utbildning och information räcker dock inte. Pensionsspararna måste även utrustas med en tvångströja ju närmare pensionsdatum de kommer. En nybliven pensionär skall inte kunna ha allt bundet pensionskapital placerat i aktierelaterade produkter. De senaste fyrtio åren har vi nämligen drabbats av nio börskrascher, varav de två senaste varit de kraftigaste. Det vore naivt att tro att detta inte kommer att upprepas.

 

Den svåra frågan är vilken risknivå som kan accepteras. Svaret är att ingen vet, trots mycket forskning. Min egen bedömning är att vi generellt tål cirka 15–20 procents kursfall i vårt långsiktiga sparande (pengar vi inte behöver de närmaste tre åren) utan att gripas av panik. Med ett värsta börsfall, enligt ovan, på 50–60 procent skulle det innebära att högst en tredjedel av pensionskapitalet bör vara investerat i aktierelaterade produkter på pensionsdagen. Nedtrappningen till denna nivå bör uppskattningsvis starta tio år före pensioneringen.

 

Riskkalkylen kompliceras dock av att den statliga grundpensionen är kopplad till AP-fondernas årsvisa avkastning. Det skapar en osäkerhet i grundpensionen, vilket medför att aktieandelen vid pensionering måste vara lägre än ovan, troligen ner mot en fjärdedel.

 

Överhuvudtaget är det obegripligt att den statliga grundpensionen har en direkt koppling till börssvängningarna. Med Sveriges växande grupp av pensionärer medför detta en uppenbar deflationsrisk vid kraftiga börsfall. Ingen vet i dag hur detta kan komma att påverka de svenska konjunktursvängningarna. Tids nog kommer vi dock att få veta. Det system som vi nu skapat kommer nämligen att bli allt känsligare för just kraftiga börsnedgångar.

 

Peter Malmqvist
oberoende finansanalytiker,
lärare i redovisning/finansiering,
ordförande Sveriges Finansanalytikers Förening

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad: söndag 20 februari 2011