Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
Våga läsa – Bromsen är faktiskt inte
Reinfeldt har både rätt och fel om pensionärsskatten Nr 7
Pensionssystemet fram till nästa istid – var det tänkt
Jobbskatteavdragets eftersmak – är som avslaget öl….
Sagan - om riddarens försök att besegra de fyra drakarna
Pensionssänkningar 2011
* Risken för pensionsförluster
* Håkan Juholt - Svar på DN-artikel 30/3
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

 

Pensionssystemet fram till nästa istid – var det tänkt             Nr 8

…att det nya pensionssystemet (NPS) skulle bli. Systemet klarar sig nog – men inte de pensionärer - som är beroende av det. Redan nu -  6 år efter att det infördes – slår Bromsen till för första gången, men säkert inte för den sista - beroende på att :

  • under de närmaste 25 åren ökar antalet pensionärer genomsnittligt med 28 000 personer per år. Det belastar pensionssystemet med 100 nya miljarder varje år – eller 1,3 % per år av den tänkta tillväxten av pensionerna 
  • den normala arbetslösheten har successivt ökat från 2 % - till 3 % - till 6 % och nu ligger den på 9 %. Insikten växer om - att alla inte kommer att få tillbaka sina jobb. 
  • pensionssystemet försvagades genom att 258 miljarder överfördes till statskassan
  • pensioner och löner efter skatt inte följs åt – bara före skatt. Men det är av nettot som människor lever – och säkert avsågs i Pensionsöverenskommelsen. Den idén har manipulerats i efterhand genom jobbskatteavdraget och skattereduktionen till yrkesverksamma, motsvarande vad de betalar i 7 %-ig pensionsavgift. Därför är båda dessa skattereduktioner ett brott mot pensionsöverenskommelsen.

 

Här nedan framgår hur det underliggande underskottet i AP-systemet ökar år från år -  och det blir inte bättre med fler pensionärer och risk för ökning i arbetslösheten i en global ekonomi: 

Analys av pensionssystemets balansräkning 2001-2009

 

2001

2007

2008

2009

Avgiftstillgång – miljarder

  5 085

  6 116

  6 477

  6 362

Pensionsskuld

 -5 432

 -6 996

 -7 428

 -7 512

Underskott

   - 347

  - 880

  - 951

 -1 150

Underskottets ökning/år

 

       76

       71

      199

AP-fonderna

      565

      898

      707

      827

Totalbalans

      218

        18

     -244

     -323

 

Underskottet doldes under åren 2003-2007 genom den extrema uppgången av AP-fondernas värdepapper – vilket gjorde att pensionerna tillfälligt höjdes. (Allianspolitiker har sedan 2006 framhållit att dessa pensionshöjningar var en följd av jobbskatteavdraget. Det var inte sant).

 

Samhället ställs i framtiden inför gigantiska omvälvningar med stora erforderliga kostnads-krävande åtgärder inför: – byte av energislag – klimatförändringar – global konkurrens för befogad ökning av levnadsnivån i fattiga länder etc. Detta illustrerades tydligt på konferensen ”Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor”. Klicka på länken och ta del av en intressant överblick: http://svtplay.se/v/1929488/befolkningstillvaxt_och_miljopaverkan_del_1

 

Det är viktigt att kommande påfrestningar kan mötas av enat ett folk, där alla känner sig trygga i att bördorna fördelas efter vars och ens förmåga. Jobbskatteavdraget är det mest uppenbara exemplet på hur pensionärer diskriminerats – men det är alls inte det enda - eller det största.

 

Den tyngsta särbehandlingen att bära för äldre genomfördes när man vid pensionssystemets start beslöt att ATP-baserade pensioner skall reduceras varje år med 1,6 %. Det är ett kumulativt avdrag som första pensionsåret reducerar pensionen med 1,6 % och det 18:e året med 25 %, räknat från ursprungspensionen. Sammanlagt sänks en genomsnittspension med 350 000 kr - eller genomsnittligt med 1 620 kr/månad. Motivet var att ATP-baserade pensioner ansågs ligga högre än de nya pensionerna.

 

När beslutet togs beaktade emellertid inte Riksdagen vad som hade hänt under de närmast föregående tio åren. Under perioden 1970-1993 hade reallönerna genomsnittligt ökat med 0,5 % per år – 11 % på 23 år – pensionerna fick 0 %. Den klyfta som då uppstod var acceptabel. Under åren 1994-2003 – från det år då pensionssystemet beslöts och till dess det genomfördes – steg däremot reallönerna med 2,8 % per år eller sammanlagt 32 % på 10 år.  Den som hade haft en pension på 60 % av tidigare lön fick den sänkt relativt till 45 %. Utan att beakta den kraftiga reallöneökningen beslöt Riksdagen att ATP-pensionerna skulle sänkas med 1,6 %-avdraget – Det är här felet ligger. Detta är nu visserligen ett övergående problem – skjuter politikerna upp frågan i ytterligare 12 år – så existerar den inte längre. Men det är ovärdigt - att behandla äldre medborgare med ATP-baserade pensioner så.

 

När staten beslagtog 258 miljarder från AP-fonden var det inte Riksdagens avsikt att detta någonsin skulle innebära att pensionerna skulle sänkas. Nu är detta dock ett faktum – men ändå återbetalas inte det beslagtagna beloppet. De som delvis var ansvariga – Göran Persson, Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink – föreslår att återbetalning sker. En sådan skulle bara höja statsskulden från 40 % till 48 % av BNP - att jämföras med att såväl USA som EU genomsnitt-ligt har 85 %.

 

Nu när Bromsen slår till för första gången – uppenbaras hur ojämlikt Bromsen fördelar kriskostnaderna mellan medborgarna. Enligt Pensionsmyndighetens senaste prognos kommer pensionerna att ha återvunnit sitt värde först 2019. Under de 9 åren mellan 2010-2019 – ett halvt pensionärsliv – som pensionerna släpar efter kommer de att ha sänkts med sammanlagt c:a 90 miljarder eller genomsnittligt med 50 000 kr per pensionär. De yrkesverksamma har inte betalat ett öre. Reallönerna har fortsatt att öka och de yrkesverksammas pensionsrätter har återvunnit sitt värde till 2019. Det bara är de som är pensionärer just under den tid som krisen varar, som får betala hela kostnaden för pensionssystemets stabilisering. Så kan vi inte ha det. Därför är det dags att göra en översyn av hela pensionssystemet. 

 

Ett sådant system kan ju inte heller vara till förmån för nu yrkesverksamma. Trots alla orangea kuvert – kommer ovissheten alltid att finnas – blir min kommande pension kraftigt sänkt därför att enbart pensionärerna ensamma skall betala alla kostnader för att stabilisera pensions-systemet när kriser uppstår? Sådana bakslag kan bero på internationella kriser, som den vi nu upplever – eller på interna förhållanden - som hög ungdomsarbetslöshet (26 % =  116 000) därför att ungdomarnas ingångslöner är för höga eller för att 25 % lämnar skolan utan fullständiga betyg – eller som att ett stort antal lågutbildade invandrare behöver 7 år på sig för att få jobb. Inget av allt detta bär pensionärerna ensamma skulden för. Ändå är det enbart pensionärerna som med nuvarande system får bära hela bördan. Detta bör ändras - Bromsen i nuvarande form slopas och ersättas av ett annat justeringssystem.

 

Riksdagens Pensionsgrupp har inför valet ändrat de ursprungliga reglerna för Bromsen genom att smeta ut underskottet på 3 år, men det minskar inte belastningen på pensionärerna eller ändrar orättvisorna. Förslag läggs nu fram att man istället skall lägga ett tak som innebär att pensionssänkningar aldrig skall få bli större än 1,5 % per år. Dessa försök att dölja den kostnadsbelastning som pensionärerna får – innebär bara att det tar allt längre tid innan pensionerna är uppe på spåret igen och följer de yrkesverksamma löneutveckling.


 

 

Befintliga incitament för att arbeta vidare är mycket kraftfulla – 64-åringar kan här göra sitt livs klipp. Den som arbetar till 67 år får en livsvarig ökning av pensionen med 18 %. Dessutom hinner en genomsnittspensionär spara ihop 220 000 kr netto efter skatt (inklusive ett jobbskatte-avdrag på 60 000 kr) jämfört med om han gått i pension vid 65.

 

Går han i pension redan vid 61 år sjunker den livslånga pensionen med -24 % och fram till 65 år får en genomsnittspensionär en minskad nettoinkomst efter skatt med 650 000 kr. Det bästa är om den erforderliga ökningen av pensionsåldern kan ske frivilligt med stöd av det kraftfulla incitament vi redan har – det egna valet av pensionsålder mellan 61-67 som ger 9 880 alternativt 15 340/månad och en kapitalskillnad på 870 000 kr netto. Men incitamentets stor-lek behöver bli bättre känt. Varför inte en massiv infokampanj:      GÖR DITT LIVS KLIPP !!!

Pensionsgruppen föreslår nu att höja den pensionsålder, som inte längre finns - från 61 år till 62 år. För att uppnå en förbättring för pensionssystemet med 100 miljarder fordras att den genom-snittliga pensionsåldern för alla pensionärer ökar med 1 år. Det kan man inte uppnå genom att höja minimiåldern från 61 till 62. Om 61-åringarna - 11 000 i tabellen - istället tar ut sin pension först vid 62 vinner man bara 550 miljoner = 0,55 % av de 100 miljarderna. Effekt uppnås först om pensionsåldern höjs till 66 år. Men vad händer då med dem som inte orkar – eller inte får arbeta kvar? Skall de då istället få  sjukersättning resp. a-kassa?

Kriskostnader i pensionssystemet borde betalas av hela befolkningen genom att Bromsen ersätts av en variabel ”Pensionsbalansskatt”. Istället för genomsnittligt sänkta pensioner med 460 kr/månad i 9 år så skulle alla få genomsnittliga skattehöjningar i 9 år - pensionärerna med 77 kr/månad - de yrkesverksamma med 155 kr/månad. Eftersom en normal inkomstökning (+3,6 %/år) för en genomsnittlig yrkesverksam ger +655 kr/år och månad efter skatt sänks den bara till 500 kr/år och månad efter avdrag för Pensionsbalansskatten under de 9 åren.

Med vänliga hälsningar

Berthel Nordström

 

Bilaga

 

 

”Staten och kapitalet bör skapa nya fonder”

Publicerat i dag. 07:17

Kapital, fack och tillväxtmyndigheter: Politikerna i regering och riksdag måste engagera sig och delta i skapandet av nya riskkapitalfonder.

 

Basen för Sveriges välfärd är konkurrenskraftiga och innovativa företag. Med rätta är vi stolta över våra högproduktiva storföretag som sysselsätter många. Men de flesta nya arbetstillfällena skapas i små och medelstora företag. Frågan är hur vi kan stimulera dessa att växa, så att vi får fler innovativa företag som skapar nya jobb med hög lönebetalningsförmåga. Detta är en av frågorna inom projektet Innovation för tillväxt som leds av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Syftet är att genom förslag från flera arbetsgrupper och i dialog med politiker och näringsliv lägga grunden för en innovationsstrategi för Sverige.

 

Utgångspunkten för vårt förslag är att företag som vill växa behöver kompetent kapital för att lyckas. Med kompetent kapital menar vi investerare som, förutom att bidra med direkt kapital, är aktiva i företagets utveckling genom att exempelvis bidra med erfarenhet, kunskap, råd, ledarskap, nätverk samt genom att ställa krav och på andra sätt ”coacha” ledningen.

 

För företag i de allra tidigaste skedena finns vissa möjligheter att få stöd och kapital genom Vinnova, Almi, Innovationsbron, olika företagsinkubatorer och inte minst nätverk av affärsänglar. Dessa aktörer gör många värdefulla insatser som kan utvecklas ytterligare. Många debattörer har också fört fram väsentliga förslag som utgår från vikten av att öka de individuella incitamenten för att stimulera till investeringar i tidiga skeden.

 

Men alltjämt tycker hälften av svenskarna i dag att det största hindret mot ökad tillväxt för svenska företag är brist på kapital (49 procent, enligt en Sifoundersökning beställd av Innovation för tillväxt). Och det är viktigt att konstatera att ett innovativt tillväxtföretag upplever en fas i sin utveckling där behovet av kapital är så stort att tillgängliga privata investerare inte kan fylla det. Vi talar om investeringsbehov på minst 3–50 miljoner kronor under 5–8 år per företag för att bland annat täcka ett underskott. Under denna fas behöver också företaget managementstöd inom områden där de egna resurserna är otillräckliga. Internationell erfarenhet visar att väl fungerande venture capital-fonder (riskkapital för tillväxtbolag) kan fylla båda dessa behov.

 

De svenska venture capital-fondernas prestationer under de senaste tio åren har varit blandade. Många som startades under it-boomen saknade tillräcklig kompetens och uthållighet och är inte längre aktiva. Under de senaste åren har ytterst få nya sådana fonder satts upp. Venture capital-marknaden i Sverige behöver därför en kraftig injektion genom att i första hand internationellt institutionellt kapital med sin kompetens engagerar sig i Sverige.

 

Därför föreslår vi att staten under en begränsad tidsperiod engagerar sig i en ny typ av fonder som framgångsrikt införts i andra länder, till exempel Israel. Dessa fonder bygger på ett samarbete mellan å ena sidan ett nationellt och internationellt institutionellt kapital som söker god avkastning i svenskbaserade fonder och å andra sidan staten som vill bidra tilltillväxten av innovativa tillväxtföretag med stor förmåga att skapa nya jobb.

 

För att starta en fond krävs att ett management team arbetar fram en inriktning på den, genom en noggrann kartläggning av ett betydande antal svenska företag med tillväxtpotential. Nästa steg är att ett antal (förslag: minst tre) institutionella placerare utfäster sig att investera i fonden. Med hjälp av sin väl beprövade metodik kommer dessa att mycket noga utvärdera managementteamets kompetens och förslag till inriktning av fonden.

 

Först när de institutionella placerarna sagt ja engagerar sig staten och går in med en lika stor summa i den aktuella fonden. Staten ska också ges möjlighet att investera en andra gång i en framgångsrik fond. För att öka incitamenten för det institutionella kapitalet och de bästa managementteamen begränsar staten sitt avkastningskrav.
För att komma ifråga måste en fonds inriktning stämma med statens angivna förutsättningar:

    •   investeringsteamet ska vara baserat i Sverige,

    •   fonden ska investera i innovativa företag i Sverige med stor tillväxtpotential, och

    •   det ska finnas möjlighet till den höga avkastning och risknivå som utmärker

           venture capital-fonder av hög kvalitet.

 

Staten bör undvika att föreskriva bestämda branschinriktningar då dessa naturligt prövas av de institutionella placerarna.

 

Staten är en katalysator för det nya fondsystemet genom att utfästa sig att satsa maximalt 5 miljarder kronor under fyra år i ett antal fonder. Statens investering blir omkring 0,5 miljarder per fond. Finansieringen kräver en omfördelning av en mindre del av de miljarder som årligen satsas på att stimulera tillväxtföretag.

Erfarenheten visar att en venture capital-fond bidrar till investeringar i fondens portföljbolag från andra aktörer än de ursprungliga. Vi kan därför räkna med att statens satsning på 5 miljarder i de aktuella fonderna leder till ytterligare investeringar på minst det dubbla!

 

Vårt förslag tillsammans med en rad andra från IVA-projektet Innovation för tillväxt (www.innovationfortillvaxt) är grunden för en innovationsstrategi för Sverige. Under de närmaste ett och ett halvt åren kommer vi att föra en omfattande dialog kring olika förslag. Dessa har en sak gemensamt; att bidra till tillväxt, nya jobb och välfärd. Precis som detta förslag är många lätta och snabba att genomföra. Nu ligger bollen hos politikerna i regering och riksdag!

 

MARCUS WALLENBERG
ordförande för SEB, ordförande för styrgruppen för projektet Innovation för tillväxt.

CHARLOTTE BROGREN
generaldirektör för Vinnova, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

JOHAN HERNMARCK
ordförande för Provider Ventures, ordförande i arbetsgruppen Kompetent kapital i tidiga skeden, Innovation för tillväxt.

CHRISTINA LUGNET
generaldirektör för Tillväxtverket, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

STEFAN LÖFVEN
ordförande för IF Metall, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

BJÖRN O NILSSON
vd för IVA, styrgruppsmedlem Innovation för tillväxt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad: tisdag 20 april 2010