Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Hoten mot äldreomsorgen

 

Hoten mot finansieringen av äldreomsorgen - och välfärden i övrigt - är: 

     1.  Arbetslösheten - på grund av att det inte skapas tillräckligt 

          många jobb för dem, som vi förlorar via globaliseringen. Att jobben

          inte skapas i Sverige beror bl.a. på - att man i Kina och Indien

          bjuder löner som ligger på 10 % av vår lönenivå och i Östeuropa

          på 25 %.  Framför allt skapas det inga enkla jobb för människor, 

          som inte kan eller vill höja sin kompetens. Enkla  jobb blir billigare

          gjorda i Öst eller också robotiseras de. Om det skall lyckas oss att            få lågt utbildade människor i arbete krävs investeringar på 5-10

          miljoner per jobb - så att produktionen kan öka så mycket att

          arbetslönen får mindre betydelse - och så krävs det utbildning av

          människorna för att sköta dessa avancerade maskiner.  

 

           Men för hushållsnära tjänster behövs inga stora investeringar.   

           Om kunderna kunde köpa en timme för 100 kr (befriade från

           moms och sociala avgifter) så skulle den tidigare arbetslöse få

           17 000 kr/mån för fulltid och själv betala sin skatt. Även med 

           dessa kraftiga subventioner skulle samhället tjäna 86 kr/timme

           eller 146 000 kr/år genom att den arbetslöse kom i arbete.

           Om denna prissättning av "pigjobben" skulle ge 15 000 nya jobb

           skulle det tillföra samhället 2,2 miljarder - praktiskt taget utan

           investeringar. Kunderna betalar 2,55 miljarder - för att få jobben

           gjorda. Har politikerna några andra alternativ - så ta fram dem -

           men låt inte folk gå arbetslösa i onödan - på grund av att inte alla

           kan eller vill köpa tjänsterna.  

 

      2.  Skatten ligger på 50-60 % då man i flera länder har 25%-iga

           skatter. Hur skall vi kompensera för den konkurensnackde-

           len?        

 

      3.   Företagsklimatet bedöms av företagarna så riskabelt att inves-

            teringarna inte sker i tillräcklig omfattning. Det sker hellre 

            utomlands. Småföretagarna lider av byråkrati och krångliga

            regler, som trots fleråriga löften inte blir förenklade. Det gör att

            inte tillräckligt många företag startas eller vill växa. Företagarna

            anser att regeringen inte tar intryck av vad de säger.

 

      4.   Långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. 

            Det är uppenbart att många förtidspensioneringar skett av

            arbetsmarknadsskäl. Många långtidssjukskrivna har valt den

            försörjningsmodellen därför att man inte funnit något arbete som

            man tycker sig kunna utföra i slutet av sitt arbetsliv - och det har

            stått fritt för den enskilde att göra detta val.  

 

             Det är meningslöst att dividera om det är 1,o miljon eller 1,5

             miljon av de yrkesverksamma som står utanför arbetsmarkna-

             den. Viktigast är att skaffa fram arbeten till de c:a 300 000 som

             kan och är villiga att ta ett arbete. Det är tillräckligt svårt

             bara det.

 

      5.   Brist på kapital

            Våra stora svenska företag tar inte hem sina enorma vinster för

            att investerar dem i Sverige. Det innebär på lång sikt en kapital-

            export. Villkoren för näringslivet måste ändras så att kapital flyter

            in i landet, om vi skall ha en chans att sysselsätta alla arbetslösa.

            Lär av vad Irland gjorde under 90-talet.

 

       6.  Uppfinningar och forskning

            måste gynnas i ännu högre grad. Det räcker inte att hänvisa 

            till att vi är bäst (när vi räknar med Ericsson m.fl.). Vi måste  

            vara så bra att det ger resultat och villkoren sådana att

            produktexploateringen sker i Sverige.  

 

       7.  Ungdomens utsatta situation....

            är ett hot för framtiden. 60 000 ungdomar mellan 18-24 år saknar

            arbete. Även ungdomar med genomgången högskola har svårt  

            att finna ett riktigt arbete. Bara i Stockholm fattas det 27 000

            bostäder för ungdomar i 20-27-årsåldern. De kan inte flytta

            hemmifrån - gifta sig och få barn. Vad blir inte det för hack i den

            demografiska kurvan - till nackdel för dem som skall gå i pension

            om 30 år?

 

            Utbildningen har också blivit teoretiserad i alltför hög grad. En

            ungdom som kommer ut efter studenten, har oftast ingen som

            helst erfarenhet av ett arbete. De som har halvbra betyg

            i teoriämnen skulle kanske istället ha lärt sig ett hederligt   

            hantverk med praktik och därigenom kunnat få jobb och inkomst

            direkt efter skolan. Samhället kan faktiskt inte klara sig utan

            skickliga hantverkare - och sådana finns nästan inte att få tag i

            nuförtiden - så de som finns klarar sig bra. 

 

            Skolsystemen är uppbyggda så att eleverna väljer ämnen, som

            det är lättast att få höga betyg i - inte ämnen som leder till en

            försörjning. Det är synd om dagens ungdom, som blir frustrerade

            av att se sig hindrade överallt. En del av detta beror på fackens

            förtursregler, som värnar de som redan har jobb (insters) och 

            stänger alla andra ute(outsters) . Reglerna har tillkommit i ett 

            gott syfte, men medaljen har denna baksida. 

 

            Ungdomsfesterna ökar i antal och superiet tilltar. De vuxna ser

            på med en axelryckning - utan att tänka på att det är dessa 

            ungdomar, som i en framtid skall jobba ihop till de äldres   

            pensioner.

 

            Men det börjar redan i grundskolan, där varje enskilt barn inte 

            stimuleras till att bli så bra som man förmår. Att betygsättning

            inte sker som ger dem en klar bild om var de befinner sig i 

            förhållande till läroplanen - det är ett svek mot barnen – och

            kommer  att innebära ett handikapp i framtiden när de som

            vuxna skall konkurrera mot en hel värld.

 

       8.  Partistrategerna som i valtider utlovar nya förmåner  (av malisen

            kallat valfläsk) till dagens befolkning som redan fått så mycket  -

            innan man klarat av bristerna i skola – vård och äldreomsorg. Det

            är osolidariskt att skjuta över äldreboomens kostnader 

            kommande  generationer. Det är ju inte ens säkert att - när tiden

            är inne – de accepterar att jobba ihjäl sig för människor som inte

            själva byggt upp de resurser, som erfordras för sin deras egen

            äldreomsorg skall bli dräglig. 

 

Senast uppdaterad: måndag 14 november 2005