Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström               

 

    berthel@tele2.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001
Aktuellt
Tidigare brev
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

2010 års pensioner sänks

med 3,0 procent – trots att…...

börsen redan har stigit kraftigt under 2009. Som framgår av diagrammet nedan fattas nu bara 3,6 % för att uppnå den nivå som börsen hade 1/1 2008. Börskraschen visade sig alltså - så här långt - bara vara en kort dipp. Är det inte något fel på systemet när en kortvarig börsnedgång skall tvinga fram en så kraftig sänkning av alla pensioner och pensionsrätter?

 

Image0003Källa: Affärsvärldens generalindex

 

När Regeringen inför valet ville mildra bromsens verkningar så värderades AP-fonderna som ett medeltal av de tre senaste åren. Pensionärernas totala börda minskade inte därmed utan förlusten fördelades bara på flera år – en inkomstklyfta skapas nu mellan lönenivån och pensionsnivån med följd av att även det nya pensionssystemet börjar urholkas.

 

Som framgår av nedanstående tabell, som upptar de 8 största börsfallen sedan 1945, har börsen efter 1 år återhämtat sig i 4 fall av 8 – och efter 2 år med råge fått igen sitt värde i 7 fall av 8.

 

 

AP-fondernas fall borde påverka bromsen först med två års förskjutning.

 

AP-fondens uppgift är ju att överbrygga variationer i systemet. Trots det slår bromsen i dagens system till direkt första året efter en förlust.  Därmed åsamkas pensionärerna onödiga inkomstförluster och pensionssystemet skadas.  

 

Politikerna bär ett stort ansvar för att pensionärerna nu satts i denna situation

  • dels därför att de på felaktiga grunder överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan
  • dels därför att de ställt så höga avkastningskrav att fonderna utsatts för orimligt hög riskexponering med stora förluster som följd. 
  • dels därför att de valt en metod (enligt ovan) för hur AP-fonderna skall redovisas i pensionssystemets balansräkning och därmed utsatt pensionärerna för systemets orimligt stora svängningar – istället för att använda AP-fonderna som buffert.

Enligt den nya prognosen kommer pensionerna att sänkas med – 3 % - 2,8 % - 1,5 % d.v.s. sammanlagt med –7,2 % under åren 2010-2011-2012. Därefter börjar en återhämtning så att 2009 års pensioner återfår sitt värde först 2015. Under perioden har en genomsnittspensionär med 13 000 totalt förlorat 40 000 kr i sänkt pension – d.v.s. 660 kr/mån. Lönenivåerna har samtidigt stigit med +16 %. Sänkningen 2010 bör – och kan förhindras nu.

 

Pensionernas köpkraft kommer dessutom att minska med inflationen under åren 2010-2015, när inga pensionshöjningar sker. Den underliggande inflationen i Sverige, exklusive förändringar i bostadsräntor, har stigit kraftigt under hösten. Inflationstakten i december var 2,7 procent, vilket kan jämföras med 1,4 procent i september  

 

När pensionerna sänks 2010 via bromsen, så bidrar pensionärerna till att öka  pensionssystemets kassa – trots att detta enligt ovan egentligen inte är motiverat. 

 

För att stärka pensionssystemet bör de 258 miljarder återföras.

Detta har även Erik Åsbrink tidigare föreslagit. Statsskulden uppgår nu till 1 189 miljarder eller 38,5 % av BNP enligt Riksgälden. Om statsskulden ökades med de 258 miljarderna skulle den ändå bara uppgå till 47 % av BNP. USA:s statskuld ligger på 75 % och genomsnittet av EU-ländernas statsskulder uppgår till 85 %. Den avsevärda sänkning som skett av statsskulden relativt BNP i Sverige beror till stor del på att AP-fondsmedlen konfiskerades av staten. Fondmedlen kom ursprungligen från ATP-pensionärernas pensionsavgifter. Nu får de betala samma kostnad en gång till. Sveriges läge blir ju inte bättre med en låg statsskuld till priset av ett försvagat pensionssystem. 

 

Pensionsökningarna 2004-2008 berodde till stor del på ett systemfel.

Felet uppgår till 160 miljarder – nästan lika mycket som 2008 års börsförlust på 193 miljarder.   

 

Orsaken till systemfelet var de höjningar av grundavdragen som ägde rum under åren 2001-2004. Eftersom skatt inte betalas för inkomster under ett grundavdrag så försvann ett antal inkomsttagare från underlaget, när grundavdragen höjdes. Därmed blev också genomsnittet på resten av inkomsttagarna ”artificiellt” högre. Det tolkades som att lönerna stigit och därmed skulle också pensionerna stiga. När pensionerna steg så ökade alltså skulden i pensionssystemets balansräkning.

 

Allt detta har framkommit vid en e-maildiallog med Ole Settergren, chef för pensionsut-vecklingsavdelningen i den nya Pensionsmyndigheten. Det var naturligtvis ingen effekt som eftersträvades med avsikt - det bara blev så. Om man insett problemet skulle naturligtvis effekten av den ”artificiella” höjningen av löneindex räknats bort – pensionshöjningarna hade då blivit lägre, men då hade vi också sluppit rekylen just nu. Pengarna som utbetalts ”i förskott” - måste nu betalas tillbaka. Men det är lätt att vara klok i efterhand.

 

Bromsens tillslag 2010 beror alltså dels på börskraschen, dels även på denna ”artificiella” höjning. C:a 1,3 % av årets sänkning på 3,0 % beror på den ”artificiella” höjningen av pensionsnivån och 1,7 % beror på börskraschen. Det är ytterst olyckligt att dessa två händelser inträffar samma år.

 

Många politiker har under årens lopp tröstat pensionärerna med att de under åren 2004-2008 fått högre pensioner än med det gamla systemet. Den effekten berodde sålunda till en stor del på ett systemfel.

 

Bromsen skulle alls inte behöva slå till 2010 om de 258 miljarderna återbetalades. Bromsens tillslag under 2011-2012 beror däremot på ökad arbetslöshet och måste påverka balanssystemet och därmed bromsen.

 

Varför 1,6 %-avdrag? – NPS-pensioner ger inte mindre än ATP-pensioner.

1,6 % avdraget är därför helt orimligt för ATP-baserade pensioner. Däremot fungerar det bra för NPS-pensionärerna, eftersom de vid pensionsålderns början får ett 18 %-igt förskott som sedan avbetalas genom deras 1,6 %-avdrag. Riksdagsmännen bör sätta sig in i denna fråga – så att de inser att 1,6 %-avdraget för ATP-baserade pensioner är orimligt och snarast bör slopas.

 

Som tur är verkar krisen inte bli så stor som från början befarades. Börsen återhämtar sig snabbare och arbetslöshetskrisen verkar bli både mildare och kortare. Å andra sidan kan vi inte förvänta oss så höga reallöneökningar under kommande år – och därför inte heller några höjda pensioner. Under de närmast kommande 25 åren ökar antalet pensionärer med genomsnitt 32 000 per år. Det innebär en extra skuldbelastning i pensionssystemet med drygt 100 miljarder per år i 25 år - motsvarande mer än 50 % av kursfallets inverkan - varje år i 25 år.

 

Så visst är det sant att alla som kan arbeta – också har plikt att försörja sig själva.

 

 

All forskning säger att jobbskatteavdragets 6% lägre skatt inte stimulerar människor som redan har ett arbete att arbeta mer – och inte lockas heller 70+-pensionärer att ställa sig i arbetslöshetskön av det incitamentet. 

 

Pensioner är inte bidrag – utan uppskjuten lön. Jobbskatteavdraget är en vanlig skattesänkning som därför bör riktas både till dem som arbetat och till dem som har arbetat - pensionärerna.  

 

DET SKALL LÖNA SIG ATT ARBETA - MEN OCKSÅ ATT HA ARBETAT.

 

Berthel Nordström

 

Senast uppdaterad: onsdag 3 februari 2010